Årets sista kurs handlar om EU, klicka här för att se kursen
Efter andra världskriget hände det massor i det Europa som hölls på att byggas upp. Östra Europa och de områden som befriats av Sovjetunionen var nu kommunistiska. Många av de krigsdrabbade länderna återhämtade sig snabbt. Det tyska undret blev en benämning för Västtysklands enorma tillväxt, även Italiens och Frankrike sekonomier expanderade snabbt. Deras ekonomier kändes goda men samtidigt kände de sig hotade av Sovjetunionen och kommunismen.
Tyskland och Frankrike som hade krigat tre gånger under hundra år ville nu stärka freden genom att öka sitt samarbete. Detta skulle bli början på EU. Genom att ställa kol och stål industrin under gemensam kontroll kunde de inte kapprusta mot varandra, man ville bilda en enad stark front mot kommunismen i Östeuropa och räknade dessutom med att deras samarbete skulle kunna ge landet ökad inkomst.
När denna union som fick namnet kol och stålunionen bildades visade det sig att fler länder (Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg också ville vara med förutom Västtyskland och Frankrike)
1958 hade man ett möte i Rom, man var då så nöjd med arbetet att man ville bygga ut samarbetet med,
Gemensam tull
Gemensam jordbrukspolitik
Gemensamma regler för kärnkraft,
dessutom de fyra friheterna
Varor
Tjänster
Kapital
Människor
Dessa skulle få röra sig fritt mellan länderna. Nu kallade man det EG. Fler länder går med.
1991. Maastricht. Nu ville man bygga ut samarbetet ännu mer. Man ville ena Europa som till dess var delat i öst och väst. Man skulle nu också ha gemensam in och utrikespolitik och valuta. Ännu fler länder har kommit med, bland annat Sverige 1995.
Schengenavtalet. Ett avtal som bygger på att privatpersoner fritt ska kunna resa runt i medlemsländerna. I gengäld ska kontrollerna ut och in från området kontrolleras hårdare. Dessutom ska poliserna i länderna samarbeta mer mot illegala invandrare och kriminalitet.
Samtliga medlemsländer i EU är också medlemmar i EMU. Däremot är följande länder inte med i valutaunionen: Bulgarien, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien och Ungern.
Den 14 september 2003 hölls i Sverige en folkomröstning där det togs ställning om vi skulle gå med i valutaunionen eller inte. Med 56 procent av rösterna emot och 42 procent för röstade svenska folket mot att införa euron som valuta.
Många nya länder ville nu gå med. Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern gick med 2004, och Bulgarien samt Rumänien är med sedan 2007. 2013 gick Kroatien med. Efter att Storbrittanien lämnat unionen 2020 blev antalet medlemmar 27 länder
Här har en annan lärare gjort en sammanställd quizlet, använd hellre min som är markerad högre upp
Urplay har gjort en serie som handlar om historia.
Första delen, flodkulturerna sök på URplay så hittar du resten av serien som är anpassad till högstadiets centrala innehåll.
Begreppa har mycket bra material, med er skolinloggning kan ni komma in på mängder av filmer som på ett pricksäkert sätt presenterar det som är viktigt att veta innan provet. Klicka här för att komma dit
Video-genomgångar av kursplanens centrala innehåll
Vi hade en genomgång som handlade om afroamerikaners kamp för jämställdhet och som berättade om Nelson Mandela och hur Sydafrika gick från apartheit till dagens styre. Klicka här om du vill se bildspelet
Här är en slide om du föredrar det. Kalla kriget är den konflikt som varade mellan 1945 och 1990 mellan Usa och dess allierade samt sovjetunionen och dess allierade. Det var aldrig ett direkt krig men en ständig kamp mellan de två.
Efter Andra världskriget var segermakterna vänner. USA, Sovjetunionen, Storbritannien och Frankrike delade upp Tyskland emellan sig. Men vänskapen varade inte länge!
Stalin behöll de delar av Europa som han hade kommit överens om med Hitler före kriget. Estland, Lettland, Litauen, delar av Tyskland och Finland, Polen, Tjeckoslovakien. I dessa områden tog kommunistiska partier över som stöddes av Sovjet. De länderna kom att kallas Östeuropa.
Sovjetunionen i brunt, lydstaterna i rött. Västeuropa i blått
Europa var nu delat i två delar. Öst och väst. USA var efter kriget rädda för att hela Europa skulle bli kommunistiskt. Hjälpte de länder som inte har blivit kommunistiska. Gav Marshallhjälp till hela Europa så det skulle kunna byggas upp och stå emot Sovjetunionen, samtidigt bildades NATO, USAs militära allians och mot den bildades Warsawapakten som var Sovjetunionens allierade.
De två supermakterna bevakade nu varandra och man vill inte utkämpa kriget själva, istället går man in i alla världens konflikter för att se till att rätt sida vinner och då den ena går in på ena sidan går den andra automatiskt in på den andra. När kolonierna blir fria går genast antingen Sovjetunionen eller USA in med stöd till regeringen och då får rebellerna stöd av den andra sidan. På detta sätt blir frigörelsen av Afrika mycket blodig.
FN blir helt maktlöst mot detta eftersom båda supermakterna har vetorätt i FN och förbjuder alla insatser i konflikterna.
Flera gånger hamnar stormakterna mot varandra:
Berlinblockaden 1948
Koreakriget 50 talet
Ungern 1956
Berlinmuren 1961
Pragvåren 1968
Cubakrisen 1962
Vietnamkriget 60 och 70 tal
Oroligheter i Polen under början av 80 talet
Samtidigt Attackerar Sovjetunionen Afghanistan.
Man tävlar samtidigt i vetenskap, främst med rymdfärder. Sovjetunionen leder först men det blir USA som är först att resa till månen.
Till en början ledde Sovjetunionen kampen om rymden.
De var de första som skickade upp något levande i rymden Hunden Laika
Och även i idrott, olympiska spelen blir kamper mellan de två ideologierna och bägge länderna bojkottar varandras OS (Moskva 80 och Los Angeles 84)
Sovjetunionens Hockey landslag var länge världens bästa
Till slut blir priset för dyrt för Sovjetunionen. Pricken över I:et blir Starwars ett system som gör alla sovjetiska kärnvapen omoderna. Nu satsar Alla pengar i Sovjetunionen går till upprustning och alltför lite blir kvar till konsumtion för vanligt folk
Michail Gorbatjov kom till makten 1985 talet. Ville öppna upp Sovjetunionen. Göra det mer öppet och tillåta viss politisk kritik. Då passar lydstaterna i Europa på att frigöra sig och Sovjetunionen griper inte in.
När Berlinmuren förstördes trodde många att Sovjetunionen skulle gripa in
Tyskland enas och i Sovjetunionen försöker motståndarna till reformerna ta tillbaka makten. Gorbatjov tillfångatas och kvar blir Boris Jeltsin som nu är den starke ledaren. Han befriar Gorbatjov från upprorsmännen men tar samtidigt över makten av en Gorbatjov som får skulden för de många problem som finns i Sovjelunionen. Jeltsin tar nu över och 1991 förklarar han Sovjetunionen upplöst. Jeltsin sitter vid makten till Putin, en av Jeltsin ministrar som gjort sig populär med sitt sätt att sköta konflikten i Tjetjenien Han sitter fortfarande vid makten trots att lagen endast tillåter en president att bli omvald en gång. Nu idag är frågan vart Ryssland ska ta vägen.
Ryssland första president Jeltsin hade det inte alltid så lätt.
Han fick lämna över till den betydligt yngre och hälsosammare Putin
Vad har kalla kriget ställt till med?
Lidande i de länder där kalla krigets konflikter utkämpats.
En farlig värld, massor av militära vapen är utspridda i världen och vållar stora problem än idag.
Sovjets planekonomi har gjort hela östra Europa ekonomiskt efterblivet och fast än de kommer att komma ikapp är det ännu stora skillnader mellan rika väst och fattiga öst.
