Lämna in ekampen bidraget här, stängd nu

 Hej

Klicka här för att komma till en googledrive där ni ska lägga er videofil, se till att ha döpt den efter företaget. 

E-kampen

 Här hittar du businessplan

1. Brooke, Cassandra, Selma
2. Minna, Ellenor, Elsa
3. Ronya, Mehnoor, Alicia, Johana
4. Rebecka, Noelle, Ebba, Nellie
5. Ethan, Jakob, Samuel, Simon
6. Alvin, Arnold
7. Elton, Noah, Tim, Albin  
8. Victor, Leon, Noel

Tisdag 8:15-14:00. Gör en Businessplan, visa mr Harr, gör en Pitch, presentera den för klassen och börja jobba. Lunch 11:30

Onsdag 8:15-14:00. Vi samlas i B16 för att jobba vidare med projektet, en del kommer lämna skolan för att börja jobba med projektet.

Torsdag 8:15-14. Vi jobbar vidare, de som behöver kommer till skolan och får hjälp i B16. Alla måste göra sitt projekt och förbereda sin presentation. Antingen en video eller en presentation som kan filmas på fredagen. 

Fredag 8:30-14:00 Grupperna visar sin vedeo eller presenterar sitt arbete och blir filmade. Efter det tittar klassen på en film. Vi äter lunch 12:20 och sedan är det avslutning 13:00. Efter avslutningen städar vi med ms Larsson och sedan en kort avslutning i klassrummet b16. Dagen avslutas 14:00

Här kan du se reglerna

Kör du fast finns det tips här

Här är kontaktinformation

Nior, träna för provet

 De som är klara och lämnat in frågorna kan jobba med ekonomi här

Här är quizlet på hela kursen

Här är blooket på hela kursen

Här finns quizlet på grundkursen

Här är en blooket på grundkursen

Här finns bra filmer från begreppa, du loggar in med din skol-google

Vad är ekonomi?

Ekonomiska kretsloppet

Hur påverkar skatter ekonomin

Hög och lågkonjunkturer

Utbud och efterfrågan

Här är mr Normans genomgångar

Välstånd.pptx

Aktier och fonder.pptx

Ekonomiskt kretslopp.pptx

Presentation1.pptx
Hög och Lågkonjunktur.pptx

…

Handelsbalansen

Vi har pratat om Handelsbalansen.

Tack vare nya avtal om frihandel, effektivare kommunikation och bättre transporter har handeln i

världen ökat de senaste 30 åren. WTO är en organisation som försöker förenkla handeln i världen

genom att göra detenklare och billigare att handla med andra länder.

En dålig sak kan vara att små länder inte blir inkluderade i WTOs avtal då de kan vara mindre

intressanta handelspartners för andra länder. 

Precis som privatpersoner måste länder köpa ungefär lika mycket som de säljer,

detta kallas handelsbalansen. Import och Export måste vara i balans.

Vi exporterar för 3170 MIljarder och Importerar för 3000 Miljarder. Det kallas positiv bytesbalans

Det mesta Sverige exporterar till Europa 74%. De länder vi säljer mest till ör grannländerna Norge och

Tyskland. Svensk varuexport består i hög grad av industrivaror, såsom fordon, maskiner och skogsindustriprodukter. 

Vi importerar mest ifrån Tyskland, Norge och Nederländerna.

Vi importerar mest mineralolja, Vägfordon och elektronik. 

Om du vill kan ni se på den här sliden

Ekonomiska kretsloppet och konjunkturer

Vad är samhällsekonomi? Ekonomi, ordet betyder hushållning, handlar för privatmänniskor om pengar, men även om vilka varor och tjänster som företag och myndigheter ska produceras.

Pengarna i världen cirkulerar mellan hushåll – företag – offentlig sektor och banker.  

Ekonomiska kretsloppet

Hög och lågkonjunktur, så här pågår det men ibland är det goda tider för företagen, då höjer de lönerna till de anställda, de får mer pengar, köper mer, företagen får mer pengar anställer fler, höjer löner osv, detta kallas högkonjunktur. Alla är lyckliga men det kan bli brist på arbetare, lönerna stiger då, för att få pengar till detta höjer man priserna, då vill folk ha högre löner, då höjer, man priserna ännu mer. Detta kallas inflation. Allt blir mindre värt.

Ibland blir det tvärtom. Företagen säljer lite, får säga upp personal, arbetslösa har inte råd att köpa produkter, företagen går ännu sämre, får säga upp fler, detta kallas lågkonjunktur. 

Nu kan det bli så att företagen måste sänka sina priser för att få sälja, för att få pengar till detta säger de upp folk, som får ännu mindre köpkraft kan inte konsumera. Ger Arbetslöshet

Nu har vi en lågkonjunktur i Sverige, bland de som har utbildning finns knappt några arbetslösa men för outbildade är det ganska hög arbetslöshet. Många som har jobb har det bra pga låg ränta och skattesänkningar men trots detta har vi låginflation.

När produktionen ökar i ett land kallas det tillväxt

All politisk politik strävar efter att minska berg och dalbanan och att istället ge en positiv tillväxt utan inflation. Detta går bara att göra genom ökad tillväxt

Här är en förklarande film, för att se den måste ni logga in med ert skolgoogle

Här är en film om konjunkturer

Aktietävling

Vi ska nu köpa aktier för 50 000 i övning 2, köp och skriv in värdet. Använd sidan https://www.di.se/bors/aktier/ för att kolla aktiernas pris. I jauari ska vi kolla och se om värdet förändrats och vem i klassen som är klassens aktieklippare. 

Ekonomiska system

Andra lektion pratar vi om ekonomiska system, den här sliden visar vår genomgång.

Vill du ha en till genomgång så se på filmen: Känns det klurigt kan ni också se på den här extra filmen  den säger samma men på ett annat sätt

Nytt moment, ekonomi och genomgång på utbud och efterfrågan

Vi har börjat en ny kurs, klicka här om du vill se den. 

Den första lektionen hade vi en genomgång på hur priset sätts i en marknadsekonomi.

Priset i en marknadsekonomi sätts av sambandet utbud och efterfrågan. 

Utbudet är producenterna, hur mycket varor som produceras (görs), generellt kan man säga att ju dyrare en vara är desto fler vill producera. Tänkt dig själv om blåbären i skogen är värda 100 kr kilot så går du ju gärna ut och plockar dem.

Efterfrågan är vad marknaden (folk) vill köpa. Generellt kan man säga att ju billigare en vara är desto fler vill köpa den. Det är därför så många går på Rea.  Om blåbären i skogen är värda 100 kr kilot så bakar du hellre en äppelpaj än en svindyr blåbärspaj.

Där utbud och efterfrågan möts bildas jämviktspriset. Det priset där både producenter och köpare är nöjda med priset.
Jämviktpriset visar också vilken kvantitet, hur stort antal av varan som folk vill köpa vid det priset.

Det här gäller bara vid fri konkurrens, det betyder att alla företag har fritt att vara med och producera och sälja. Man får dessutom sälja till vilket pris man vill och producera på det sätt man tycker är bäst. Då konkurrerar alla fritt för att tjäna så mycket som möjligt.

Men det är inte alltid det är fri konkurrens. Ibland kan det vara så att det bara finns en producent, tex Systembolaget eller Filmstaden. Det kallas monopol och innebär att de kan ta ett högre pris för sina varor och tjänster än vad de hade kunnat då det är konkurrens, det finns ju ingen annan att välja.

Oligopol är nästan samma som Monopol men innebär att de är några få som har ensamrätt på en vara. Ett exempel på oligopol är bensinförsäljning eller operativsystem (Microsoft och Apple). Eftersom det bara är några få som kontrollerar tillgången på en vara eller tjänst kan de höja priserna.

Ibland händer det att flera företag går ihop och höjer priserna med hemliga överenskommelser. Det kallas att de bildar Kartell, på så sätt hoppas de tjäna mer pengar. Kartellbildning är olagligt.

Jag lägger ut ett klipp om det här, han visar det ganska tydligt
 

Här är en anna film som kräver att ni loggar in med ert skolgoogle

Quizlet om befolkningsgeografi

 Hej

Om du vill träna på quizlet så klicka här, there is also a english version here

Testa gärna denna en Blooket version den är tramnsig men roligare

Bra filmer, blir du less på quizlet kan du titta på de här filmerna istället. De är lärorika även om de är lite enkla. För att ta dig in så ska du använda din skolinloggning

https://app.begreppa.se/videos/geografi/varldens-befolkning/varfor-bor-manniskor-dar-de-bor

https://app.begreppa.se/videos/geografi/varldens-befolkning/urbanisering

https://app.begreppa.se/videos/geografi/varldens-befolkning/vad-ar-demografi

https://app.begreppa.se/videos/geografi/varldens-befolkning/vad-ar-migration

https://app.begreppa.se/videos/geografi/varldens-befolkning/demografiska-transitionen

Urbanisering

Här är bildspelet från lektionen

Urbanisering betyder att man flyttar till stan, fram till 2008 bodde de flesta på landet, men numer bor fler i städerna, man tror att 2050 kommer ⅔ av befolkningen att bo i städer

Orsaker,

När befolkningen på landsbygden ökar blir det svårare att livnära sig på landet, istället söker man sig till storstäderna där det finns nöjen, utbildning, jobb och goda möjligheter till ett bra liv.

Konsekvenser

Bra med skola, sjukvård och mycket kultur

Lägre födelsetal skapar bättre förutsättningar för god ekonomi

Flerfamiljs hus är ett effektiv sätt att använda mark, mer kan bli odlingsmarker och reservat

Utmaningar för en växande storstad

Infrastruktur. Man behöver effektivare kollektivtrafik som tunnelbana, tåg , bussar och nya vägar. Dessa bör vara miljövänliga för att det inte ska bli smog

Sjukhus, skolor och elnät behöver byggas ut.

Miljö. Det blir lätt föroreningar i stadsmiljön, ofta bygger man i städernas grönområden. Biologisk mångfald minskar. För att bota detta måste man satsa på miljövänliga transporter, spårvagnar, elbussar och infrastruktur, typ tunnelbanor. Medborgarna måste ha möjlighet att värma husen på ett miljövänligt sätt. Fjärrvärme, solenergi eller jordvärme kan värma upp husen.

Man måste bygga bra återvinningsstationer och få medborgarna att samla ihop och sortera efter sig själva. Alternativet är att anställa personal som gör det åt medborgarna,

Hälsa. Ökade luftföroreningar gör fler människor sjuka. Buller och överbefolkning kan ge stress och sömnsvårigheter. Boende segregerar sig mellan olika områden, fattiga och rika.

I städerna är det ofta svårt att få någonstans att bo, där staten har lite kontroll över byggandet uppstår ofta kåkstäder. När man bor nära varandra sprider sig sjukdomar snabbare. Ofta är kåkstäder utan avlopp och där kan det bli hygieniska problem, epidemier. Därför måste städerna satsa på att bygga små, välplanerade bostäder till medborgarna.

Det kan vara svårt för polisen att ha kontroll över kåkstäder och det kan leda till ökad kriminalitet. Att försöka få in folk i arbete, ge en meningsfull fritid och ha polis som syns och arbetar för att samhället ska bli tryggare hjälper ofta.

Vi har pratat om Demografiska Transitionen. Klicka här för att se bildspel

För 10 000 år sedan var vi ungefär nio miljoner människor, vi blev då bofasta och började syssla
med jordbruk. Nu kunde befolkningen sakta börja öka. 

1700-1750 Det föds många och dör många, hög barnadödlighet men man behövde barnen för att

jobba på gården
och som trygghet på gamla dagar. Epedemier och svält gjorde att många dog

1800-1900. Många föds fortfarande, men nu börjar dödstalen sjunka pga av att man vaccinerade småbarn
och blev bättre på att odla mat och slippa svält.

1900-1950. Låga dödstal och sjunkande födelsetal. Man flyttar in till staden, börjar jobba och

behöver inte lika många barn.
Dessutom flyttar man från de äldre som kan ta hand om dem.  Man har gott om mat och födelsetalen f

ortsätter sjunka

1950 - idag Låga födelsetal och låga dödstal. Samhället tar ansvar som förut låg på familjen.
Bra hälsa och sjukvård, man pluggar länge och hinner inte få så många barn.

? Framtiden? Dödstalen är konstanta men födelsetalen sjunker ytterligare, många rika länder börjar

komma in i denna fas.

Befolkningspyramider

Klicka här om du vill se bildspelet som handlar om befolkningspyramider.

Svar på era frågor till buddhisten Mats

Om ni vill ta del av alla svar som Mats som var till oss och pratade om Buddhismen så klicka här

Bildspelet kan du se här

Nytt Moment, Geography, Unit 1, Befolkningsgeografi

Vi börjar med ett nytt moment, det är Befolkningsgeografi. Klicka här för att se på kursen

Första lektionen tittade vi på detta bildspel och började med afrikas karta. 

Andra lektionen kommer vi att prata om Demografiska Transitionen. Klicka här för att se bildspel

För 10 000 år sedan var vi ungefär nio miljoner människor, vi blev då bofasta och började syssla
med jordbruk. Nu kunde befolkningen sakta börja öka. 

1700-1750 Det föds många och dör många, hög barnadödlighet men man behövde barnen för att

jobba på gården
och som trygghet på gamla dagar. Epedemier och svält gjorde att många dog

1800-1900. Många föds fortfarande, men nu börjar dödstalen sjunka pga av att man vaccinerade småbarn
och blev bättre på att odla mat och slippa svält.

1900-1950. Låga dödstal och sjunkande födelsetal. Man flyttar in till staden, börjar jobba och

behöver inte lika många barn.
Dessutom flyttar man från de äldre som kan ta hand om dem.  Man har gott om mat och födelsetalen f

ortsätter sjunka

1950 - idag Låga födelsetal och låga dödstal. Samhället tar ansvar som förut låg på familjen.
Bra hälsa och sjukvård, man pluggar länge och hinner inte få så många barn.

? Framtiden? Dödstalen är konstanta men födelsetalen sjunker ytterligare, många rika länder börjar

komma in i denna fas.

Den här filmen såg vi på lektionen

Som vanligt då vi har geografi ska vi ha kartprov, denna gång på Afrikas länder och huvudstäder, klicka på der här länkarna om du vill träna länder eller huvudstäder. 

Här har jag lagt upp några andra länkar för att träna om det är problem med seterra

Länder1

Huvudstäder1

Här kan du träna alla kartor på ett annorlunda sätt, testa

Här är också en som jag tror är lite bättre

Lär er med filmer om Hinduism och Buddhism

Som vanligt loggar ni in med er skolinloggning

Vad tror Hinduer? 

Handlingar och högtider

Hinduismens Gudar

 Vad tror en Buddhist?

Handlingar och högtider

Vem var Buddha?

Quizlet om Hinduism och Buddhism

 Hej

Klicka här för quizlet, also aviable on english here

Information om vandring i Tavelsjö

 Hej

Klicka här om du vill se sliden

Här är en bild som visar var hållplats M ligger

Jämför HInduism och Buddhism

Likheter mellan hinduism och buddhism

• Båda religionerna tror på Samsara och Karma
• Båda religionerna tror att begär är grundorsaken till allt lidande
• Båda betonar medkänsla och fred för alla levande varelser (inget våld mot människor och djur)
• Båda tror på de andliga metoderna meditation, koncentration och kultivering av vissa sinnestillstånd
• Båda tror på ett tillbakadragande från jorden, (lämnar omvärlden) för sitt tidigare liv för att komma in i det nya andliga livet
• Båda religionerna grundades i Indien

Skillnader

• Hinduismen grundas inte av en person – buddhismen grundades av Buddha
• Hinduismen följer vedas (hinduisk skrift) medan buddhismen inte gör det
• Buddhismen tror inte att hinduiska gudar är lika mäktiga som Buddha (De ser inte upp till dem som de gör med Buddha)
• 
  

Intressant fakta

 

Buddha var en hindu. Buddhismen är hinduisk i sitt ursprung och i sin konst och arkitektur, ikonografi, språk, tro, psykologi, namn, nomenklatur, religiösa löften och andlig disciplin. Hinduismen är inte all buddhism, men buddhismen är en del av det etos som är i huvudsak hinduisk.

 

Buddha var dyrkad för sin kunskap och uppnåendet av upplysning. 

 

Hinduismen och buddhismen har gemensamt ursprung i Ganges-kulturen i norra Indien under den ”andra urbaniseringen” omkring 500 f.Kr. De har delat parallella övertygelser och levt sida vid sida, men också haft uttalade skillnader. Hinduismen har idag cirka 1.25 miljarder utövare medan buddhismen har cirka 520 miljoner.

Buddhismens två inriktningar

Klicka här för att se ett bildspelet. 
Buddhas lära fick en enorm spridning efter hans död. Först blev den stor i Indien och sedan fortsatte den att spridas österut. 

Den här kartan visar Buddhismens spridning som utgår från dåtidens handelsvägar

Den dominerade Indien under tusen år men när muslimska erövrare kom till Indien slog de hårt till mot de för Buddhismen så viktiga klostren. Detta gjorde att när muslimerna drog sig tillbaks kunde hinduismen få ett nytt uppsving. Samtidigt hade buddhistiska munkar flytt runt i Sydostasien där religionen överlevde.

Den har splittrats i två delar. Stora vagnen, Mahayana och Theravada, de Äldstes lära (även kallad lilla vagnen, Hinayana.)

Kartan vsar hur de två inriktingarna spreds och hur Buddhismen försvann från Indien

Stora vagnen, Mahayana. Detta är läran i Kina, Japan, Korea och Tibet. Mahayana har tagit starka intryck av lokala religioner och förändrat Buddhas budskap till viss del. Betyder att många människor kan nå Nirvana. 

Inom Mahayana finns det många Buddhor och de tillbeds

Buddha betraktas ofta som en gud och man offrar till honom. Även andra personer som blivit upplysta tillbes som Bodhisattvas, de har valt att stanna kvar i världen för att hjälpa sina medmänniskor till upplysning. 

DalaiLama är en känd Bodhisattva

Nirvana skildras som ett paradis. Andetro är också en viktig del av Stora vagnen, Mahayana.

·         Lamaism, den dalailama tillhör är en variant på Mahayana med många lokala tibetanska varianter. Andetron och toleransen är viktiga delar av lamaismen

• Zenbuddhism. En Japansk variant av Buddhismen som betonar meditation, främst sitter de i meditation men det kan också vara meditation i rörelse, tex blomsterarrangemang eller kampsport.

Den andra varianten kallar sig själva Theravada, de äldstes lära, men kallas ofta av andra för  Lilla vagnen eller Hinayana. Den finns främst i Sri Lanka, Thailand, Burma, Kambodja och Vietnam. Här anser man att bara munkar och nunnor kan nå Nirvana. Munkarna har en stark roll i de här samhällena och man kan även vara munk under en kortare del av livet. De inom Theravada (De äldstes lära) anser sig vara närmare Buddhas ursprungliga lära. Det kan du höra i intervjun med munken som är nedan: