kontinuitet och förändring

Vi har haft en genomgång om kontinuitet och förändring. Två centrala begrepp i historia.

Klicka här om du vill se bildspelet från lektionen

Klicka här om du vill se en genomgång liknande den på lektionen

Kampen mot rasism

 Vi hade en genomgång som handlade om afroamerikaners kamp för jämställdhet och som berättade om Nelson Mandela och hur Sydafrika gick från apartheit till dagens styre. Klicka här om du vill se bildspelet

 

Kalla krigets konflikter och Kubakrisen

Här är en snabb genomgång av kalla kriget i serieform:

Samma kille har även gjort en sammanfattning av Kubakrisen:

Kalla kriget

Kalla kriget

Här är en slide om du föredrar det. 
Kalla kriget är den konflikt som varade mellan 1945 och 1990 mellan Usa och dess allierade samt sovjetunionen och dess allierade. Det var aldrig ett direkt krig men en ständig kamp mellan de två.

Efter Andra världskriget var segermakterna vänner. USA, Sovjetunionen, Storbritannien och Frankrike delade upp Tyskland emellan sig. Men vänskapen varade inte länge!

Stalin behöll de delar av Europa som han hade kommit överens om med Hitler före kriget. Estland, Lettland, Litauen, delar av Tyskland och Finland, Polen, Tjeckoslovakien. I dessa områden tog kommunistiska partier över som stöddes av Sovjet. De länderna kom att kallas Östeuropa.

Sovjetunionen i brunt, lydstaterna i rött. Västeuropa i blått

Europa var nu delat i två delar. Öst och väst. USA var efter kriget rädda för att hela Europa skulle bli kommunistiskt. Hjälpte de länder som inte har blivit kommunistiska. Gav Marshallhjälp till hela Europa så det skulle kunna byggas upp och stå emot Sovjetunionen, samtidigt bildades NATO, USAs militära allians och mot den bildades Warsawapakten som var Sovjetunionens allierade.

De två supermakterna bevakade nu varandra och man vill inte utkämpa kriget själva, istället går man in i alla världens konflikter för att se till att rätt sida vinner och då den ena går in på ena sidan går den andra automatiskt in på den andra. När kolonierna blir fria går genast antingen Sovjetunionen eller USA in med stöd till regeringen och då får rebellerna stöd av den andra sidan. På detta sätt blir frigörelsen av Afrika mycket blodig.

 FN blir helt maktlöst mot detta eftersom båda supermakterna har vetorätt i FN och förbjuder alla insatser i konflikterna.

Flera gånger hamnar stormakterna mot varandra:

Berlinblockaden 1948

Koreakriget 50 talet

Ungern 1956

Berlinmuren 1961

Pragvåren 1968

Cubakrisen 1962

Vietnamkriget 60 och 70 tal

Oroligheter i Polen under början av 80 talet

Samtidigt Attackerar Sovjetunionen Afghanistan.

Man tävlar samtidigt i vetenskap, främst med rymdfärder. Sovjetunionen leder först men det blir USA som är först att resa till månen.

Till en början ledde Sovjetunionen kampen om rymden.
De var de första som skickade upp något levande i rymden Hunden Laika

Och även i idrott, olympiska spelen blir kamper mellan de två ideologierna och bägge länderna bojkottar varandras OS (Moskva 80 och Los Angeles 84)

Sovjetunionens Hockey landslag var länge världens bästa

Till slut blir priset för dyrt för Sovjetunionen. Pricken över I:et blir Starwars ett system som gör alla sovjetiska kärnvapen omoderna. Nu satsar Alla pengar i Sovjetunionen går till upprustning och alltför lite blir kvar till konsumtion för vanligt folk

Michail Gorbatjov kom till makten 1985 talet. Ville öppna upp Sovjetunionen. Göra det mer öppet och tillåta viss politisk kritik. Då passar lydstaterna i Europa på att frigöra sig och Sovjetunionen griper inte in.

När Berlinmuren förstördes trodde många att Sovjetunionen skulle gripa in

Tyskland enas och i Sovjetunionen försöker motståndarna till reformerna ta tillbaka makten. Gorbatjov tillfångatas och kvar blir Boris Jeltsin som nu är den starke ledaren. Han befriar Gorbatjov från upprorsmännen men tar samtidigt över makten av en Gorbatjov som får skulden för de många problem som finns i Sovjelunionen. Jeltsin tar nu över och 1991 förklarar han Sovjetunionen upplöst. Jeltsin sitter vid makten till Putin, en av Jeltsin ministrar som gjort sig populär med sitt sätt att sköta konflikten i Tjetjenien Han sitter fortfarande vid makten trots att lagen endast tillåter en president att bli omvald en gång. Nu idag är frågan vart Ryssland ska ta vägen.

Ryssland första president Jeltsin hade det inte alltid så lätt.
Han fick lämna över till den betydligt yngre och hälsosammare Putin

Vad har kalla kriget ställt till med?

Lidande i de länder där kalla krigets konflikter utkämpats.

En farlig värld, massor av militära vapen är utspridda i världen och vållar stora problem än idag.

Sovjets planekonomi har gjort hela östra Europa ekonomiskt efterblivet och fast än de kommer att komma ikapp är det ännu stora skillnader mellan rika väst och fattiga öst.

Familjens historia

 Om någon undrar hur uppgiften familjens historia ser ut så kolla nedan

Familjens historia

Uppdrag: Du skall intervjua någon äldre släkting, (gärna mormor, morfar, farmor, farfar,  men annan äldre person går också bra). Anteckna eller spela in intervjun. Efter att den är gjord renskriver du för hand och lämnar in. Som stöd i din intervju kan du använda stödpunkterna i tabellen nedan.

Examination av uppgiften: 

• Renskriven inlämning av intervjun 

• Muntligt berättande om vad du fått veta genom din intervju (ca 3-5 min).

• Visa gärna en bild som passar till din redovisning.

Hjälp till intervju:

Nyckelord	Förklaring av nyckelord
Barndom (före skolåldern)	Hur många syskon hade du? När är du född? Barndomshemmet. Vad gjorde mor/far? Släktminnen, andra minnen av äldre generationer, vänner, grannar. Hur bodde ni?
Uppfostran	Sträng eller fri? Vilka uppfostrade? Dominerande drag och minnesvärda upplevelser. De viktigaste reglerna. Skiljde uppfostran sig från dina kamraters?
Skolgång	Första dagen i skolan. Skolmiljö, hur såg klassrummet/skolan ut? Skolvägen? Hur skulle man lyckas i skolan? Läxor? Studiemiljö i hemmet. Vad tyckte du om lärarna? Vad lärde du dig? Vad har du haft nytta av för kunskaper du lärde dig i skolan? Lust och möjlighet att studera vidare?
Kamrater	Vem lekte man med? Vad lekte ni? Vem lekte man inte med? Varför? Vuxnas relation till barnens lekar?
Konfirmation/annan trosbekräftelse	Var det självklart/viktigt? Räknades man som vuxen sedan?
Eventuella studier efter grundskola	Ville du/hade du möjlighet att läsa vidare? Vad avgjorde vad du gjorde sedan?
Debut i arbetslivet	Hur gammal var du? Vad gjorde du? Hur bodde du? Vad blev dina arbetssysslor? Vad fick du för lön?
Arbetslivet	Olika yrken, extraknäck. Möjligheter att byta arbete/göra karriär. Vilka gjorde karriär och varför? Bra/dåligt med arbetet/arbetsplatsen. Möjligheter att bestämma. Förändringar, konflikter. Rollfördelning i hemarbetet, vem gjorde vad?
Familjebildning och Familjeliv	När, vad, hur träffades ni? Hur blev ni kära? Förlovning/Giftemål. Familjens reaktioner. Boendet. Antal barn, varför? Vem lärde dig att ta hand om barnen? Vad gjorde man med olydiga barn? Hur var det när barnen flyttade hemifrån? När de träffade kärlekar?
Hushållning	Vem hade hand om pengarna? Hur bodde ni? Vem lagade maten/handlade? Modernisering av hemmen?
Pensionsålder	Vad vill du med din pensionstid? Varför? Är pensionen efterlängtad eller har det känns gruvsamt?
Teknik och Historiska händelser	Kom det någon uppfinning under denna tid? Spännande händelse du minns?

Svenska välfärdssamhället växer fram

Sverige brukar kalla ett välfärdssamhället, dvs att man har  ett trygghetssystem som omfattar alla i
samhället. Ofta finns en stor offentlig sektor som har hand om detta med statlig och
kommunal verksamhet som finansieras med skatteintäkter.

Eftersom Sverige hade klarat sig jämförelsevis oskatt genom andra världskriget hade landet ett
ekonomiskt försprång när freden kom. Industrin blomstrade och efterfrågan på arbetskraft var stor.
Fler fick arbete och bättre inkomst, och det ledde till ökad konsumtion.
Samhället genomsyrades av optimism. Bilen är ett exempel på hur samhället förändrades under

rekordåren. Den svenska bilindustrin var stark och sysselsatte många. 

Allt fler skaffade bilar (1946 fanns det 140 000 bilar i Sverige) och bättre vägar byggdes,
vilket i sin tur skapade nya jobb. Därtill behövdes underleverantörer, verkstäder, bensinstationer,

etcetera, som bidrog till såväl sysselsättning som konsumtion.

Den ekonomiska tillväxten gav skatteintäkter som staten använde till sociala reformer som

gjorde livet i Sverige enklare. Målet var att skapa social trygghet, ekonomisk jämlikhet och

bättre levnadsstandard för alla medborgare. Det kallades att man skulle skapa ett folkhem

● Allmänt barnbidrag infördes 1948.

● Alla med arbete fick rätt till tre veckors semester 1951.

● Allmän sjukförsäkring infördes 1955.

● Allmän tilläggspension (ATP) infördes 1959.

● Bostadsbyggen subventionerades. Till exempel genomfördes det så kallade miljonprogrammet,
då en miljon nya bostäder skulle byggas, 1965-1974. I Umeå är

Ålidhem en del av miljonprogrammet.

● Nioårig obligatorisk grundskola infördes 1962.

Tage Erlander socialdemokratisk statsminister mellan 1946-1969 drev på utvecklingen. 

På sjuttiotalet bromsar detta in, mycket på grund av stigande oljepriser och att hela
Europa går in i en lågkonjunktur för första gången på hela efterkrigstiden.
Nu kommer länderna i övriga världen ikapp och många företag läggs ned eller flyttas till andra länder.
I slutet på 1970 talet förlorade Socialdemokraterna makten efter 40 år vid makten i Sverige.
Sedan dess har dett växlat. Sedan dess har man inte byggt ut välfärden utan den har snarast förändrats.
Mer valfrihet och privatiseringar har införts tex  friskolor eller privata vårdcentraler, det finns nu mer

att välja på och ofta kan det göras billigare, det är bara viktigt att ha kontroll på de som utför tjänsterna

så de gör det med bibehållen kvalite. 

Begreppa har en film som visar det här, för att se de måste du logga in med ditt skol-google konto

Välfärdens framväxt

Folkhemmet